Idag insåg jag hur långt jag har kommit på vägen, hur många vägar jag korsat, hur många kors jag burit på och hur många stenar jag plockat bort från mina axlar under vägen. Det är en otroligt befriande insikt. Jag är pånyttfödd som en tryggare människa och det är först nu jag insett att det är sant på riktigt.
Idag var vi i Rissne, vi står i deras bostadskö och vi var så nyfikna på hur det ser ut där så när sambon jobbat klart så for vi dit och tittade. Jag tyckte verkligen att det var ett mysigt ställe som jag skulle kunna tänka mig att bo på.
När vi skulle gå och handla på hemköp efteråt så träffade vi en liten pojke och hans mamma och hans lillasyster. Han berättade att hans syster var ledsen för att han varit dum och så började vi prata med varandra. Sen frågade han mig om jag hade en bebis i magen, den där kommentaren som är alla mammors skräck. Men jag förklarade bara för honom att jag helt enkelt var tjock, en del är långa och en del är korta, en del smala och en del tjocka. Vi ser alla olika ut, precis som att du har mörkt hår och den där flickan har ljust sa jag och pekade på någon som gick förbi. Jaha, sa han och log glatt. Jag blinkade till hans mamma innan jag gick och hon log tacksamt. Jag kände ingen sorg över att han tyckte jag var en gravidtjockis, inget hugg i hjärtat, ingen tanke på att jag aldrig mer får äta utan ska leva mitt liv på vatten o vitaminer. Vilken frihetskänsla, dessa ångestkänslor är borta. Det berör mig på samma sätt längre och det är otroligt skönt.
Han är ett barn, han menade inget illa, han bara undrade i all välmening. Han förstår inte att “bebis i magen-frågan” är så otroligt laddad. Om man inte har en bebis i magen så betyder det att man är tjock och tjock i sin tur betyder ful och att det i sin tur betyder mindre värd. Jag vet att det inte är så och du vet att det egentligen inte är så . Varför skulle jag då bli sårad egentligen? Det är bara de egna demonerna som spökar när man känner de där känslorna och jag tror vi har gjort upp lite, jag och det där demonerna.
The only thing you have to fear is fear itself!
/ Nostalchic
Gårdagens vindrickaroutfit:
Klänning: Lindex
Bolero: Kappahl
Leggings: Kappahl
Skor: Din Sko
Halsband: Mormors
Väska: Vintage London
Tapet: Åsas underbara!
Människa vad snygg du är!
åh, måste nog gå ett par ronder med mina egna demoner!
och rissne är såklart trivsamt eftersom det är löjligt nära till där lilla punkarfamiljen bor =o)
*kram* fr. Humlan aka punkarmamman.
Du har en underbar klädstil!
Ja, vad kan man säga mer än Amen Halleluja typ
Blir så jäkla glad av det här. För jag vet ju själv hur det är. Det är precis som du säger att man inget har att frukta förutom rädslan.
Snacka om power!
Så fin vännen, verkligen. Synd att vi inte kunde fika denna gången
men snart så hjärtat. Kram
Fantastisk blogg - jag bokmärker genast!
Barn är raka och deras frågor och kommentarer har ju inte den laddningen som vi vuxna ofta lägger i deras ord. Skönt att du kunde se förbi det och svara ärligt och utan att må dåligt själv!
Skitsnygg vindrickaroutfit oxå - som alltid är du bara såå fin!