Normalviktig-Överviktig-Jätteviktig-Superviktig!

Häromdagen tipsades jag om en tråd som finns på familjelivs forum som på ett sätt var både sorglig och stundtals intressant.

Jag vet inte om det är jag som ser världen på ett okomplicerat sätt eller om det är andra människor som skapar problem som inte behöver vara så stora. Jag läste igenom mestadels av den 51 sidor långa tråden som handlade om huruvida man har rätt att kalla sig Mullig om man de facto är Tjock/Fet. Trådstartaren vill inte se sig själv som mullig om det innebar att människor som faktiskt ÄR tjocka med valkar lite här och där och dubbelhaka som hänger ner till tuttarna gör det.

Själv förstår jag faktiskt inte varför det skulle spela någon roll. Människor ser dig och du bedöms efter andras åsikter om kroppsform i vilket fall som helst. Med ”10 kilo extra” kan någon tycka att du är smal, lagom, mullig tjock eller fet och det är ingenting du kan råda över själv.  Vad spelar det egentligen för roll om någon annan definerar sig själv som mullig? Det viktigaste är väl vad du tycker om dig själv oavsett vad någon annan tycker.

Jag skriver oftast tjock om mig själv men när jag refererar till ”massan” som använder jag ordet kurviga, det är ett bra ord som inte är så laddat. Till den ”tjocka massan” räknar jag in de människor som känner sig delaktiga , de som  känner sig större eller har svårare att hitta kläder i vanliga butiker än genomsnittet. De som känner sig udda pga av att deras storlek är i överkant.  Det finns inga mått i mina ögon som definenerar någon, det gör man själv. För mig är inte kurvig bara ett klassiskt timglas utan man kan även vara det med en kropp med smala armar och ben som är bredast i mitten dvs klassiska äpplen, eller de som är bredast nedtill och kallas päron eller hur man än må se ut. Jag har mina själv egna definitioner om vad jag anser är smalt och tjockt och allt mitt imellan och andra får gärna ha sina.  För mig är tjock endast ett ord då jag förklarar hur min kropp ser ut, inget hemskt och ångestladdat, inget komplicerat.

Söta modellen Chi Angie

Jag tycker det är tråkigt och sorgligt med en sådan inställning där man måste ha klart definerade mått och regler för vem som har rätt att kalla sig för vad. Vi ser alla på världen med olika ögon och det säger mer om mäninskors syn på sig själva och rädslan att bli jämförd med något de inte kan förlika sig med än vad själva orden innebär.

Tråden var 51 sidor lång där man istället kunde diskuterat hur människor skulle kunna lära sig att tycka om sig själva oavsett storlek. 51 sidor där man kunde tagit lärdom av andras erfarenheter på ett positivt sätt. 51 sidor som fick många att känna sig ledsna,  mindre värdefulla och fel.

Det var allt från mig.

/Nostalchic